Leverantörsstyrning har blivit en central del av finansiella organisationers digitala motståndskraft. DORA ställer tydliga krav på hur verksamheter identifierar, bedömer och följer upp risker kopplade till externa ICT-leverantörer – från upphandling och avtal till löpande kontroll och en planerad exit. I den här artikeln går vi igenom vad DORA innebär för leverantörsstyrningen och hur klassificering, tydliga ansvarsroller och kontinuerlig uppföljning kan ge bättre kontroll över kritiska leverantörer, incidenter och verksamhetsberoenden.


Digital operativ motståndskraft har gått från att vara en teknisk fråga till att bli en affärskritisk ledningsfråga. I takt med att finansiella organisationer blir allt mer beroende av externa IT-leverantörer har också riskbilden förändrats. Driftstörningar, cyberincidenter och leverantörsberoenden kan snabbt få konsekvenser för hela verksamheten.

Med DORA – Digital Operational Resilience Act – sätter EU ett tydligt regelverk för hur dessa risker ska hanteras. En central del av DORA handlar om leverantörsstyrning: hur organisationer väljer, styr, följer upp och vid behov lämnar sina leverantörer av ICT-tjänster.

DORA och tredjepartsrisker

DORA utgår från insikten att många av de största operativa riskerna i dag ligger utanför den egna organisationen. Regelverket kräver att finansiella aktörer identifierar kritiska leverantörer, förstår deras påverkan på verksamheten och säkerställer kontroll över risker och beroenden.

Från leverantörshantering till leverantörsstyrning

Leverantörsstyrning enligt DORA innebär ett strukturerat arbetssätt som omfattar hela leverantörens livscykel – från upphandling till exit. Fokus ligger på risk, transparens och kontinuerlig uppföljning.

Klassificering av leverantörer

Alla leverantörer är inte lika kritiska. En grundläggande del av leverantörsstyrningen är därför att klassificera leverantörer utifrån affärskritikalitet, ersättningsbarhet och informationskänslighet.

Avtalsstyrning som kontrollmekanism

Avtal är ett centralt styrmedel i DORA. De ska reglera incidentrapportering, revisionsrätt, underleverantörer, kontinuitet och exit-mekanismer.

Löpande uppföljning och övervakning

DORA kräver kontinuerlig uppföljning av kritiska leverantörer. Organisationen ska kunna visa hur leverantörer övervakas, hur incidenter hanteras och hur risker följs upp över tid.

Exit-strategier och beroendehantering

Leverantörsstyrning innebär även att organisationen måste kunna lämna en leverantör på ett kontrollerat sätt utan att äventyra verksamheten.

Organisation och ansvar

Effektiv leverantörsstyrning kräver tydliga roller och ansvar mellan inköp, IT, risk, compliance och verksamheten.

https://ijmo.co/v-ra-tj-nster


Källor:

https://www.eba.europa.eu/activities/direct-supervision-and-oversight/digital-operational-resilience-act

https://www.fi.se/sv/forsakring/it-risker-dora/


Om författaren

Mathias Olsson är grundare av IJMO Consulting och senior inköpskonsult med erfarenhet av IT-inköp, SaaS, ERP, strategisk sourcing, avtalsförhandling och leverantörsstyrning. Han har arbetat i ledande inköps- och sourcingroller inom bland annat försäkring, IT, telekom och transport. Hans artiklar bygger på praktisk erfarenhet från upphandlingar, avtalsförhandlingar och förändringsprojekt.

Läs mer om Mathias Olsson →

Publicerad: 7 februari 2026

Senast uppdaterad: 30 augusti 2026

Granskad mot: DORA, EBA och Finansinspektionens vägledning